En liten nostalgitripp. Fem minuter av fem fantastiska månader. ÅH!
Sara
Jag lever och frodas tillsammans med ett tiotal gamla bekanta i den här staden, som jag nästan lärt mig trivas i nu. Jag kramas dagligen med min fina på fyra ben som blir allt mer trött och ovillig till långa promenader. Trots 12 tunga år på nacken viftar han alltid på svansen då jag kliver in i hallen, himla fin. De senaste dagarna har varit så mycket bättre än vad jag nångonsin kunnat föreställa mig. Jag såg hela dagar av oerhörd ångest och kyla framför mig, men då planet landade på svenskmark i tisdagseftermiddag, stod hon där med öppna armar. Jag bjuder henne på middag sedan tar vi en öl med några av våra gemensamma vänner. I onsdags fick jag order om att infinna mig på Regementsgatan. Efter en trerätters tillsammans med pappa, kliver jag in i lägenheten där alla mina fina står och välkomnar mig med goda viner, följt av en kväll tillsammans med samtliga av de personer som jag har saknat allra mest under månaderna i Oslo. En magnifik välkommen-hem-fest och jag bara jamar och trivs.
Annars då? Jag tillbringar helgen i fjällen bland skotrar och vilda djur, för att senare på kvällen återvända hem till ett gäng grabbar för tvspel och öl. Hon kommer och hämtar mig med bilen och vi sitter sedan timmar på vårt nya stammishäng. Halv fem i morse finner jag mig själv i soffan mellan samtliga av snubbarna i Labyrint. Idag har jag vaknat upp brevid henne, käkat bakismat med klass på Samurai för att sedan däcka sju timmar i hans minimala säng på litsvägen. Imorgon ska jag ta tag i mitt liv, dricka kaffe med honom jag saknat sönder men framförallt hoppas på det bästa och längta till tisdag.
Sara
åhja, jag myser med tanken av att en tur&retur biljett till svealand är bokad. Här ska andas svensk luft och jag ska låta mina kängor sparka grus längs Östersunds samtliga gator i en hel vecka, för att sedan återvända hem till Oslo med nya krafter. Jag hyllar ännu en gång min far till skyarna för att han gör detta möjligt. Jag är förälskad i Oslo men Sverige är ibland livsviktigt.
Annars då? En snubbe på jobbet har lovat 9 fucking plusgrader till veckan och det luktar vår överallt. Jag passar på att i måttlig bakfylla promenera med honom i kvällssol, för att sedan springa på ännu en lägenhetsvisning. Cks dör inom en vecka, men kanske ses vi igen i framtiden. Här tackar vi för oss i ett litet videoklipp.
Sara
Ännu en helg springer förbi. Denna var fantastisk! Mina närmaste från sverige har avlöst varandra och den här gången var det hans tur att få krama mig en hel helg. Vi tog in på hotell i tre nätter och var galna, dumma i huvudet och precis så som vi är då vi är tillsammans hemma i sverige och hemma i vår minietta på litsvägen. Vi går på rave, följt av hemmafest hos ett gäng på 15 norrmän som jag lärde känna för två veckor sedan och så en sjuk efterfest på legendariska CKs. Han skrattade mest hela tiden och när vi tar taxin tillbaka till hotellet är klockan närmare halv 8 och vi går och käkar frukost. Vi sover tre timmar och sedan upp, ut och bakisshoppa världens bästa secondhand. Vi besöker Operahuset och jag faller pladask för den byggnaden. Idag har jag fällt tårar och vinkat hejdå. Han är det finaste jag har i mitt liv.
Sara
Jag delar med mig av ännu en fin vecka i iphoneperspektiv. Lite hemmafest, ett stycke rave, mimis otroliga pannkakor och polare på krycks. KOOOS DERE!
Sara
Idag är en bra dag. Jag fick helt plötsligt ett oväntat pengatillskott, vi firar med svindyr öl på Parkteatret, vår vän Warsan är här och livar upp stämningen och imorgon ska jag hämta upp min fina från Bryssel på bussterminalen. Highfive?!
Sara
Två, duo, duett! Ida, 19 & Sara, 19.
Vi har slagit våra förvirrade småstadshuvuden ihop för att få ut det allra bästa, och det vill vi dela med dig. Vi skriver om allt från tandläkarväder och ondska till kramkalas, studenttider och vin om tisdagskvällar. Vi ogillar allt ryggradslöst och orättvist men vi gillar dans, vår och svarta katter desto mer. Joina oss!